Extraction - En lång tagning

Förr kunde man spela in filmscener som var flera minuter med en och samma kamera utan avbrott. Det var som att spela in teater där de filmade en scen i taget. Under 1980- och 1990-talet hade bytet av kameravinkel blivit så vanliga att en film vanligtvis bestod av klipp som inte var längre än några sekunder. För att skapa en långfilm behövdes hundratals korta klipp som sattes ihop.

Pulp fiction - fotmassage

En av regisörerna som bröt trenden med kortare och kortare klipp var Quentin Tarantino. En av de inledande scenarna i Pulp fiction är ca två och en halv minut i en tagning. Huvudkaraktärerna är på väg till en lägenhet där de ska utföra sina gangesterärenden. Medan de åker hiss och går igenom ett flertal korridorer diskuterar de hur erotiskt det är att ge någon en fotmassage. Scenen fick mycket uppmärksamhet både för den fyndiga dialogen, som är ganska typisk för Tarantino, och för att allt gjordes i en tagning. John Travolta och Samuel L Jackson hyllades för sitt skådespeleri.

Världens längsta single take

Efter denna film blev det vanligare med långa scener genomförda i en tagning med en kamera. Inga klipp alltså. Kulmen nåddes i och med filmen Den Ryska Arken, regiserad av Aleksandr Sokurov, som utspelar sig i konstmuseet, Eremitaget, i Sankt Petersburg. Filmen är 96 minuter lång och inspelad i en tagning med en steadycam. Under filmens gång rör man sig genom stora delar av museet. Förberedelserna tog flera månader av repetitioner. Det är ett svårt rekord att slå.

Om man inte kan slå det längsta rekordet kan man försöka slå rekord i mest spektakulärt.

Extraction - en regidebut

Extraction är en aktionfillm som hade premiär i april 2020. Den handlar om en före detta elitsoldat som tar på sig ett uppdrag att rädda en son till en indisk knarkkung som har blivit kidnappad av en knarkkung i Bangladesh. Filmen har sina höjdpunkter men de är alla på gränsen till att övergå ifrån något riktigt bra till något nästan pinsamt besvärande.

Hjälten Tyler Rake, spelad av Chris Hemsworth, har lyckats frita pojken men de är ständigt jagade. De lyckas hitta en plats där de kan vila sig. Då börjar pojken Ovi ställa frågor om Tyler för att förstå varför han riskerar sitt liv för att rädda pojken. Frågorna är genuint ställda på ett sätt som gör scenen ganska intressant men den balanserar hela tiden på gränsen till att bli klischeartad. Tyler har misst både fru och barn, vilket är en ganska vanlig bakgrundshistoria bland porträterade elitsoldater. Det är platt och intressant på en gång. Bättre än så blir dock inte skådespeleriet på det känslomässiga planet.

En tagning på 11:30

Scenen som hela det här inlägget är på väg mot är en aktionscen som pågår i elva och en halv minuter utan märkbara brott. På brund av att det är en aktionscen händer det saker hela tiden. Kameran är som en fågel som ibland är inne i en bil, flyger ut ur bilens nyss smaschade bakruta och följer med några soldater upp för en trappa för att lite senare hoppa ned för en terrass. Detta är bara några ögonblicksbilder i en väldigt lång scen.

Den som efter en stund reagerar på att vi nu har sett samma scen utan klipp i flera minuter blir inte mindre förundrad när det pågår flera minuter till. Hur är det möjligt?

Filmen är regiserad av Sam Hargrave som gör regidebut med denna film. Han har tidigare varit stuntkoordinator i tidigare filminspelningar. Det innebär att han vet hur man ska koordinera en serie händelser för att de ska fungera i en lång tagning. Hur man ska få ihop en lång scen är alltså något som Hargrave kan men han har aldrig gjort något liknande. Ingen har gjort något liknanden. Om vi nu antar att dessa 11.30 är gjorda i en enda tagning är det världens genomtiderna sjätte längsta single-take.

Hargrave berättar hur det hela gick till. Allt är inspelat på plats i Dhaka. Under scenens gång förflyttar sig karaktärerna från en del av staden till en annan. För att få ihop det hela planerade de i mer än fyra månader. De konstruerade också en särskild kamerabil för att kunna röra sig tillsammans med andra fordon. Hargrave sköter själv kameran under hela scenen.

Faktum är att de spelade in allt under en längre tid. Det rörde sig alltså inte om en enda lång tagning utan om ett flertal. Det hela är klippt ihop så att det ser ut som en tagning. Hargrave avslöjar inte hur många klipp sekvensen består av men menar att de flesta delarna är flera minuter var. Det kan alltså vara allt från två till tio delar som sammantaget blir elva och en halv minut.

Problematiserande inslag

Extraction har fått det sammalagda betyget 6.8 på IMDb vilket är rätt så bra. De som gillar aktion kanske uppskattar filmen mer än de som ser den som en film med ambitionen att spegla en realistisk verklighet.

Filmen är bitvis rå och den innehåller bra aktion. Om det fanns lite mer djup i berättandet skulle man kunna få ut mer av filmen. Den lyfter nämligen en del viktiga frågor.

Hur är det att vara son till en knarkkung som är i krig med andra knarkkungar? Hur är det att leva i ett så korrupt och fattigt land som Bangladesh? Vad är ett liv värt?

Vad är det som får en elitsoldat som inte ens var närvarande när hans son dog i cancer att riskera sitt liv för någon annan? Denna andra kommer kanske inte att få leva ett normalt liv om han ens kommer att leva särskilt länge till. Att få hem pojken betyder inte att han hamnar i säkerhet nägon längre tid framöver.

Hur är det att vara elitsoldat och stå framför en grupp barn med vapen. Kan man skjuta dem utan att tveka? Är det ens möjligt att använda våld mot dessa barn? När man tar värvning för att gå i krig och sedan utbildar sig för att ingå i en elitstyrka tänker man sig kanske inte att man ska slåss mot ungar i tioårsåldern. Det är den beska verkligheten i vissa delar av världen. Ingen vill hamna i den situationen men det händer ändå.

En del av realismen är att det inte räcker att skjuta en eller två gånger mot en person, som man dessutom träffar, utan man behöver göra det fler gånger av den enkla anledningen att de har skyddsväster på sig. Man måste tråffa någon i huvudet för att de ska sluta angripa tillbaka.

Extraction är filmad och redigera på ett sådant sätt att man upplever en ganska hög grad av realism. Det kan anses vara en positiv aspekt med filmen. Å andra sidan är det mer realistiska inte nödvändigtvis mer njutbart. Man ser på fiktion för att den ska överträffa verkligheten eller vara något annat än verkligheten. Man vill inte känna att det här mycket väl skulle kunna ha utspelat sig precis så här.

Sammantaget är det en okej film. Den kunde har varit bättre när det gäller skådespeleriet. Med tanke på den realistiska drabbande intentionen borde den ha haft ett ytterligare djup med tanke på vilka frågor den faktiskt lyfter. Ta den för den aktion den är.

Slutligen kan man avslöja att Hargrave avsiktligt valde ett slut som är tvetydigt. Filmen är ganska oamerikansk då hjälten och ytterligare en av de "goda" dör. Tror vi, i alla fall. Det är där det erbjuds en öppning i slutet.

Skribent: Mikael

9 May 2020

Välkommen till

 

 

Länkar

Hanna Gaita stories

Föreläsningar online

Litteratur.net

Berättelse

Artikelexpressen SE

Campingstol