Blogg

 

Too Hot To Handle

16 maj 2020

Av MJ

Har du sett realitysåpan Too Hot To Handle? Min första reaktion var att jag inte skulle slösa tid på denna serie. När jag fick lite mer information om vad serien gick ut på kunde jag inte låta bli.

Driver den med sex-fokuserade realityserier eller är den ett seriöst experiment? Kanske både och. Är det riktiga människor som är ovetande om vad de ska råka ut för eller är det skådespelare? Efter att ha sett hela serien vet jag ännu inte vilket. Serien och eftersnacket antyder att det är riktiga människor som medverkade helt ovetande om vad de skulle utsättas för.

Vad går då serien ut på? Ett gäng unga singlar dyker upp på ett retreat och tror till en början att de ska få chansen att träffa någon snygg och sexig person av det motsatta könet att ha sex med. All deltagare beskriver sig själva eller beskrivs av berättarrösten som individer som har sex med nya partners hela tiden. De börjar att spana in varandra och flörta direkt från början.

Efter mindre än ett dygn aktiveras en artificiell intelligens som kommunicerar med deltagarna genom en konformad sak och berättar att de inte får ha sex eller hetsa upp varandra genom smek eller kyssar. Om de gör det blir de bestraffade. Om de lyckas vara avhållsamma får de en vinstsumma på 100 000 dollar.

Särskilt ett par bryter mot reglerna och prissumman reduceras då för varje felsteg. Det är inte bara sexuell frustration och avhållsamhet som ska driva personerna genom serien utan de får också genomgå en rad workshops för att utvecklas som människor. Tanken är att de ska se på sig själva på ett nytt sätt och börja se relationer som något i grunden värdefullt.

Scripts i våra liv

11 maj 2020

Roger Shank och Robert Abelson skrev boken Scripts, plans, goals and understanding som kom ut 1977. Nyckelordet i både titeln och boken är scripts. Det handlar om en cognitiv och temporal struktur som baseras på upplevelser i livet.

När man har varit med om två liknande händelser, låt säga att man har besökt två varuhus, upptäcker man att det finns klara likheter mellan dessa händelser. De kan sammanfattas och återberättas i något som Shank och Abelson kallar maincons (som kan stå för main concepts eller main components). Dessa inslag utspelar sig i en viss kronologisk ordning:

  • Först går man in i affären och tar sig en korg eller kundvagn
  • Därefter går man runt i butiken och letar efter de varor man behöver (och råkar kanske hitta varor man inte behöver)
  • Med korgen/vagnen går man till kassan och får där köa
  • Vid kassan skannas varorna och man betalar
  • Slutligen går man ut ur affären

Dessa maincons är så typiska att de förekommer i nästan alla besök i ett varuhus. Ordningen den uppstår är sällan omvänd. Sammantaget utgör dessa maincons ett script eller det som man kan kalla en vardagsberättelse.

Vi har scripts för väldigt många händelser i livet. Det typexempel som Shank och Abelson tar upp i sin bok handlar om restaurangbesök. Även där finns det ett flertal maincons som utspelar sig i en viss ordning.

Redan från två års ålder kan barn börja forma scripts och med ökad talförmåga kan de återberätta händelser baserat på dessa scripts. Med ökad ålder och fler liknande erfarenheter blir antalet maincons fler och detaljrikedomen blir högre.

Det går att baserat på ett script återberätta vad man har varit med om även om det är en helt ny händelse. Det faktum att vi har möjligheten att skapa mentala strukturer i form av scripts gör det enklare att sammanfatta en händelse när man ska delge den till andra.

Förmågan att använda scrips upphör inte vid händelser. Det finns berättelser som sträcker sig över ett helt liv. Man kan kalla det livsberättelser. Här är minnet selektivt. Det kan bero på vilken känslostämning man är i som avgör vad man kommer ihop från hela sitt liv och det kan bero på vilken eller vilka frågor man får.

När man pratar om en livsberättelse fastnar man för de nedslag i livet som har:

  • haft stor betydelse för vem man är idag
  • formats tillsammans med starka känslor
  • betydelse för den situation man befinner sig i när man försöker minnas
  • formats i en betydelsefull relation

Dessa motsvarar i någon mening maincons som tillsammans utgör berättelsen om självet och det liv man har levt så här långt.

En poäng med boken av Shank och Abelson är att vårt minne fungerar på ett särskilt sätt och att vår förståelse i mycket baseras på dessa tidsmässiga strukturer. Om man tänker på saken har vi svårt för att förstå sådant som inte finns i en viss kontext. Det behöver antingen vara i en tidsmässig kontext eller en rumslig kontext.

Sammanfattningsvis hjälper våra script oss att sammanfatta och förstå världen.

 

Extraction - En lång tagning

9 maj 2020

Förr kunde man spela in filmscener som flera minuter med en och samma kamera utan avbrott. Det var som att spela in teater där de filmade en scen i taget. Under 1980- och 1990-talet hade bytet av kameravinkel blivit så vanliga att en film vanligtvis bestod av klipp som inte var längre än några sekunder. För att skapa en långfilm behövdes hundratals korta klipp som sattes ihop.

Pulp fiction - fotmassage

En av regisörerna som bröt trenden med kortare och kortare klipp var Quentin Tarantino. En av de inledande scenarna i Pulp fiction är ca två och en halv minut i en tagning. Huvudkaraktärerna är på väg till en lägenhet där de ska utföra sina gangesterärenden. Medan de åker hiss och går igenom ett flertal korridorer diskuterar de hur erotiskt det är att ge någon en fotmassage. Scenen fick mycket uppmärksamhet både för den fyndiga dialogen, som är ganska typisk för Tarantino, och för att allt gjordes i en tagning. John Travolta och Samuel L Jackson hyllades för sitt skådespeleri.

Världens längsta single take

Efter denna film blev det vanligare med långa scener genomförda i en tagning med en kamera. Inga klipp alltså. Kulmen nåddes i och med filmen Den Ryska Arken, regiserad av Aleksandr Sokurov, som utspelar sig i konstmuseet, Eremitaget, i Sankt Petersburg. Filmen är 96 minuter lång och inspelad i en tagning med en steadycam. Under filmens gång rör man sig genom stora delar av museet. Förberedelserna tog flera månader av repetitioner. Det är ett svårt rekord att slå.

Om man inte kan slå det längsta rekordet kan man försöka slå rekord i mest spektakulärt.

Extraction - en regidebut

Extraction är en aktionfillm som hade premiär i april 2020. Den handlar om en före detta elitsoldat som tar på sig ett uppdrag att rädda en son till en indisk knarkkung som har blivit kidnappad at en knarkkung i Bangladesh. Filmen har sina höjdpunkter men de är alla på gränsen till att övergå ifrån något riktigt bra till något nästan pinsamt besvärande.

Metaberättelser

7 maj 2020

Vad är en metaberättelse? Vad svaret på den frågan blir beror på vem man frågar. Det generalla svaret är att metaberättelse betyder berättelse om berättelse. Det kan finnas berättelser där man berättar om andra berättelser.

Ett flertal olycka typer av berättelser kan kategoriseras som metaberättelse:

  • Ramberättelse
  • En berättelse som kommenterar på en annan berättelse
  • En berättelse som har en tvåvägsrelation med en annan berättelse

Dessa tre varianter ska beksrivas och exemplifieras något mer ingående.

Ramberättelse

En ramberättelse är en berättelse som rymmer flera berättelser. Tusen och en natt är ett klassisk exempel. Det är en berättelse om en kung som har blivit sviken av sin fru och därför vill hämnas på alla kvinnor. Han kallar till sig en kvinna varje kväll och låter avrätta henne morgonen därpå. Scheherazade är en av dessa kvinnor och hon börjar att berätta sagor så inlevelsefullt att kungen blir fängslad och vill höra mer kvällen därpå. På detta vis överlever hon.

Tusen och en natt är en ramberättelse om de 1001 sagor som Scheherazade berättar. Dessa berättelser i berättelsen har ingen inbördes relation till varandra och inte heller till själva ramberättelsen. De är bara underhållning för kungen.

Magnolia och dieges

5 maj 2020

Detta är inte en recension av filmen Magnolia. Däremot handlar detta inlägg om ljudsättning utöver det vanliga. Man skulle kunna säga att denna film är ett skolexempel för hur man kan och ska ljudsätta film. Om man förstår hur ljudet används i filmen får man en ny dimension till hela filmen.

Magnolia är en tre timmar lång film som kom ut i december 1999. Filmen är regiserad av Paul Thomas Anderson. Det är Anderson som leker med ljudsättning på ett sätt som både kan fungera som en handbok för hur man använder ljud och som en effekt som får tittaren att hamna på olika nivåer i berättelsen.

För att man ska förstå vad Anderson gör behöver man introducera några teoretiska begrepp. Det grundläggande begreppet är dieges.

Dieges handlar om den fiktiva världens realistiska inslag. Om man tittar på en film och de sätter på radion är ljudet som kommer från radion en del av världen som karaktärerna lever i. Om man hör en hund skälla ingår hunden i den fiktiva världen även om man inte ser hunden utan den finns där för att ge en känsla av att den finns avstånd i den fiktiva världen. Detsamma gäller ljudet av sirener på avstånd. Detta ger den fiktiva världen en form av realism.

Icke-dieges handlar om de ljud som är tillsatta för att skapa en stämning. Ljuden är inte där för att skapa en realism i den fiktiva världen. Det som kallas filmmusik är ett typiskt exempel på Icke-diegetiska ljud i en film.

En film kan alltså ha diegetiska ljud och icke-diegetiska ljud. De diegetiska ljuden kan vara musik, som t.ex. spelas på radion, och de kan vara icke-musik. De icke-diegetiska ljuden kan vara musik, vilket det oftast är, och något annat än musik som ett kommentatorspår. De icke-diegetiska ljuden kan inte "höras" av karaktörerna i filmen, bara av filmens åskådare.

I filmen Magnolia kan man säga att det finns tysta kommentatorspår. Det finns några passager när man skulle kunna höra regisören säga: "du kan inte låta bli att lämna den fiktiva världen, eller hur?". Det finns minst två sådana scener i filmen. Åter till detta lite senare.

Vad är narratologi?

3 maj 2020

Narratologi är läran om eller studiet av narrativer (berättelser). I studiet av narrativer tittar man på berättelsens uppbyggnad, nyckelkomponenter, hur berättelsen utförs och hur en berättelse inverkar på lyssnarens upplevelse.

I en snäv bemärkelse är narratologi en gren inom litteraturvetenskap. I en bred bemärkelse är det ett mångvetenskaligt fält som idag involverar företrädare för många vetenskaliga discipliner.

Narratologi bedrivs inom forskningsfält som litteraturvetenskap, språkvetenskap (lingvistik) kulturvetenskap, etnologi, sociologi, psykologi, kognitionsforskning, filmvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, organisationsforskning, marknadsföring (företagsekonomi), dataspelsforskning och filosofi. Det finns ett släktskap med dramaturgi och storytelling.

Det är inte helt ovanligt att filmkritiker, litteraturkritiker och teaterrecensenter är insatta i narratologi.

 

 

 

 

kulturbloggar.nu

 

Välkommen till

 

 

Länkar

Hanna Gaita stories

Föreläsningar online

Berättelse