Metaberättelser

Vad är en metaberättelse? Vad svaret på den frågan blir beror på vem man frågar. Det generalla svaret är att metaberättelse betyder berättelse om berättelse. Det kan finnas berättelser där man berättar om andra berättelser.

Ett flertal olycka typer av berättelser kan kategoriseras som metaberättelse:

  • Ramberättelse
  • En berättelse som kommenterar på en annan berättelse
  • En berättelse som har en tvåvägsrelation med en annan berättelse

Dessa tre varianter ska beksrivas och exemplifieras något mer ingående.

Ramberättelse

En ramberättelse är en berättelse som rymmer flera berättelser. Tusen och en natt är ett klassisk exempel. Det är en berättelse om en kung som har blivit sviken av sin fru och därför vill hämnas på alla kvinnor. Han kallar till sig en kvinna varje kväll och låter avrätta henne morgonen därpå. Scheherazade är en av dessa kvinnor och hon börjar att berätta sagor så inlevelsefullt att kungen blir fängslad och vill höra mer kvällen därpå. På detta vis överlever hon.

Tusen och en natt är en ramberättelse om de 1001 sagor som Scheherazade berättar. Dessa berättelser i berättelsen har ingen inbördes relation till varandra och inte heller till själva ramberättelsen. De är bara underhållning för kungen.

En berättelse som kommenterar på en annan berättelse

Det finns gott om böcker som har en öppen eller underförstådd koppling till tidigare berättelser. Den mer underförstådda kopplingen kallas ofta intertextualitet. Det ska tolkas som att en text hänvisar till ett tidigare verk. För att det ska bli tal om en metaberättelse krävs det dock att huvudberättelsen har en passage där den kommenterar på en underberättelse som sedan berättas alternativt att en historia berättas och därefter kommenteras i huvudberättelsen.

Filmen The Jane Austen Book Club är nästan ett övertydligt exempel där en grupp kvinnor och en man läser klassiker av Jane Austen. De träffas regelbundet och diskuterar den bok de har läst.

En berättelse som har en tvävägsrelation till en annan berättelse

Filmen Big Fish har en ramberättelse men den består av en rad märkliga historier berättade av huvudpersonen i ramberättelsen som också är huvudperson i underberättelserna. Dessa underberättelser har en koppling till den utveckling som huvudpersonen har genomgått och därför finns det en tvåvägsrelation mellan ramberättelsen och de respektive underberättelserna.

En av de första böckerna med en metaberättelse är Niebla (som är spanska och betyder dimma) av Miguel de Unamuno. Den har inslag som är fiktiva och självbiografiska. Den ena berättar om den andra. Gränserna mellan vad som är fiktion och verklighet blir suddig (dimmig). Unamuno var väl bevandrad inom filosofiämnet. Detta påverkade hans författarskap.

Kanske har Unamuno inspirerat Jostein Gaarder när han skrev Sofies verden som är en roman som kom ut i originalspråk 1991. Boken har en ramberättelse som är sekundär i förhållande till Sofie och hennes filosofilärare. De diskuterar om olika filosofer som läraren berättar om. På sätt och vis handlar det här om betaberättelser i flera nivåer. Ramberättaren är på en nivå. Sofie och hennes lärare är på nästa undernivå. De berättelser om olika filosofer är på ytterligare en undernivå. I slutet får man också veta att Sofie lever i en idevärld varifrån hon kan se människorna i den verkliga världen men inte interagera med dem. I den verkliga världen befinner sig berättaren av ramberättelsen.

Det finns alltså ett antal metaberättelser i både litteratur och film. I vissa fall är förhållandet mellan berättelserna tydliga, i andra mycket diffust.

Skribent: Mikael

7 maj 2020

Välkommen till

 

 

Länkar

Hanna Gaita stories

Föreläsningar online

Litteratur.net

Berättelse