Scripts i våra liv

Roger Shank och Robert Abelson skrev boken Scripts, plans, goals and understanding som kom ut 1977. Nyckelordet i både titeln och boken är scripts. Det handlar om en cognitiv och temporal struktur som baseras på upplevelser i livet.

När man har varit med om två liknande händelser, låt säga att man har besökt två varuhus, upptäcker man att det finns klara likheter mellan dessa händelser. De kan sammanfattas och återberättas i något som Shank och Abelson kallar maincons (som kan stå för main concepts eller main components). Dessa inslag utspelar sig i en viss kronologisk ordning:

  • Först går man in i affären och tar sig en korg eller kundvagn
  • Därefter går man runt i butiken och letar efter de varor man behöver (och råkar kanske hitta varor man inte behöver)
  • Med korgen/vagnen går man till kassan och får där köa
  • Vid kassan skannas varorna och man betalar
  • Slutligen går man ut ur affären

Dessa maincons är så typiska att de förekommer i nästan alla besök i ett varuhus. Ordningen den uppstår är sällan omvänd. Sammantaget utgör dessa maincons ett script eller det som man kan kalla en vardagsberättelse.

Vi har scripts för väldigt många händelser i livet. Det typexempel som Shank och Abelson tar upp i sin bok handlar om restaurangbesök. Även där finns det ett flertal maincons som utspelar sig i en viss ordning.

Redan från två års ålder kan barn börja forma scripts och med ökad talförmåga kan de återberätta händelser baserat på dessa scripts. Med ökad ålder och fler liknande erfarenheter blir antalet maincons fler och detaljrikedomen blir högre.

Det går att baserat på ett script återberätta vad man har varit med om även om det är en helt ny händelse. Det faktum att vi har möjligheten att skapa mentala strukturer i form av scripts gör det enklare att sammanfatta en händelse när man ska delge den till andra.

Förmågan att använda scrips upphör inte vid händelser. Det finns berättelser som sträcker sig över ett helt liv. Man kan kalla det livsberättelser. Här är minnet selektivt. Det kan bero på vilken känslostämning man är i som avgör vad man kommer ihop från hela sitt liv och det kan bero på vilken eller vilka frågor man får.

När man pratar om en livsberättelse fastnar man för de nedslag i livet som har:

  • haft stor betydelse för vem man är idag
  • formats tillsammans med starka känslor
  • betydelse för den situation man befinner sig i när man försöker minnas
  • formats i en betydelsefull relation

Dessa motsvarar i någon mening maincons som tillsammans utgör berättelsen om självet och det liv man har levt så här långt.

En poäng med boken av Shank och Abelson är att vårt minne fungerar på ett särskilt sätt och att vår förståelse i mycket baseras på dessa tidsmässiga strukturer. Om man tänker på saken har vi svårt för att förstå sådant som inte finns i en viss kontext. Det behöver antingen vara i en tidsmässig kontext eller en rumslig kontext.

Sammanfattningsvis hjälper våra script oss att sammanfatta och förstå världen.

 

11 maj 2020

Välkommen till

 

 

Länkar

Hanna Gaita stories

Föreläsningar online

Litteratur.net

Berättelse